en klänning

Håkan är bra.
Jättebra.
Igår var jag där. På Liseberg.
Han är en liten poet som Lasse och Timo. Jag gillar mycket.
Känslan fyller upp hela min kropp.
Kanske inte mest med Lasse utan mer Timo och Håkan.
Allra, allra mest med Timo.
Lyssnar på honom nu.
Såg honom på Liseber förra året.
Poetiskt.
I can´t live if living is without you... Sjunger han.

Ibland när jag har det så bra som jag har nu blir jag nästan lite rädd. Tänk om det händer något med min kära. Stanna hos mig.
Jag försöker leva här och nu. Inte tänka framåt. Jag får panik då, lite iaf.
Vet inte varför.
Jag frågade min man igår hur han beskriver mig och något som berörde mig starkt var att han sa att inga svarta hemligheter skulle förändra hur han kännde för mig.
Åh min kära.
Vet du hur mcket jag tycker om dig?
Jag gillar att ligga och titta in i hans vackra ögon, hans fina läppar.
Går inte att beskriva hur de känns inne i mig då.
Välbefinnande.


Pratade precis med S.
Min kära vän.
Min studietid präglas mycket av hennes närvaro trots att vi bor i olika städer.
Vi pratar mycket i telefon. Delar varandras vardag och tankar.
Hon har varit mitt stöd många gånger.
När det gäller är hon som en fura. Stabil.
Vi har väldigt kul också. Jag skrattar högt nu när jag tänker på div episoder men det är inget jag tänker dela med mig av här.

Min syster och hennes kära vänner har invanderat min och S:s lägenhet. Igår var de på Håkan, idag var de på stan och ikväll blir det stor mingelfest. Ska bli roligt.
Jag ska ha på mig min nya, oanvända, svarta läderkjol. Secondhand fynd.
Rödvinet väntar på att bli öppnat.
Tyvär kan inte min man stå bredvid mig ikväll.
Men jag kryper nog ner bredvid honom sen inatt..

Jag mår bra i hjärtat.

S