min sanning
Fin dag idag.
Efter fm-föreläsning i Borås kändes det som jag kom ur en kokong idag när jag anlände tillbaka till Göteborg.
Frisk luft, sol. Vackra, underbara sol. Välkommen tillbaka. Jag promenerade i solen och tänkte tillbaka på helgen och fantiserade lite.
Jag kom på att jag gör det när jag promenerar. Fantiserar alltså.
Det var som jag varit i ide.
Välkommen tillbaka Sara.
Helgen var härlig.
Jag var stoltast i världen när han stog där på scen.
Kännde mig vackrast tillsammans med honom.
Han var annorlunda på scen.
Fick mig att se honom annorlunda.
Där stog han upp för allt han har inom sig, visade sitt innersta.
I lördags åt vi pizza till frukost med delar av bandet och låg framför tvn hela dagen.
På kvällen låg jag och min kära och tittade varandra i ögonen och tittade på Six feet under. Våran serie.
Fantastisk serie. Den är så ärlig. Lägger fram männikans rädslor på bordet.
Vi växer närmare varandra. Jag är inte rädd längre för det. Eller kanske lite.
Inte som i början iaf.
Nu bara jag släpper och inser att han är min man.
Vi två är som två pusselbitar som är ämmnade att sitta ihop.
Vill vara nära honom jämt.
Har aldrig tidigare upplevt den känslomässiga tryggheten. Samhörigheten.
Ibland blir jag distanserad. Drömmare som jag är.
Hoppas inte det distanerar oss.
Vi pratar mycket. Ärlighet.
Grunden till alla relationer. Men varför är det så svårt att vara ärlig innerst inne?
Där djupt inne i hjärtat.. Mot sig själv.
Ju ärligare jag blir dessto mer åstadkommer jag. Saker som håller i längden. När det gäller allt.
Har märkt det det senaste när jag vågar stå upp för mig själv. Inför mig själv.
Lättare att lära känna mig om jag vet vem jag är. Eller hur?
Tror det viktiga i en relation är att man pratar om hur man förändras, för det gör man ju hela tiden. Glömmer man prata så tror jag man helt plötsligt har förändrats och så är det inte samma person man var tillsammans med från början.
Kommunikation, inte det lättaste.
Fick veta idag att jag och kära M har fått ett stipendium till. Har haft lite ekonomisk ångest men det var ju i onödan. På fredag ska vi dricka champange på Pustervik och fira. Vi har skjutit upp firandet länge nu, men nu är det dags. JAG SKA TILL AFRIKA! YES! Som jag sagt så många gånger innan. Min dröm sedan länge. Så coolt när drömmar förverkligas.
Jag är så lycklig nu, av många olika anledningar.
Hittat in i Sara-kärnan.
Där inne finns sanningen, min sanning.
Mitt liv och min värld som jag erfar den.
S
Efter fm-föreläsning i Borås kändes det som jag kom ur en kokong idag när jag anlände tillbaka till Göteborg.
Frisk luft, sol. Vackra, underbara sol. Välkommen tillbaka. Jag promenerade i solen och tänkte tillbaka på helgen och fantiserade lite.
Jag kom på att jag gör det när jag promenerar. Fantiserar alltså.
Det var som jag varit i ide.
Välkommen tillbaka Sara.
Helgen var härlig.
Jag var stoltast i världen när han stog där på scen.
Kännde mig vackrast tillsammans med honom.
Han var annorlunda på scen.
Fick mig att se honom annorlunda.
Där stog han upp för allt han har inom sig, visade sitt innersta.
I lördags åt vi pizza till frukost med delar av bandet och låg framför tvn hela dagen.
På kvällen låg jag och min kära och tittade varandra i ögonen och tittade på Six feet under. Våran serie.
Fantastisk serie. Den är så ärlig. Lägger fram männikans rädslor på bordet.
Vi växer närmare varandra. Jag är inte rädd längre för det. Eller kanske lite.
Inte som i början iaf.
Nu bara jag släpper och inser att han är min man.
Vi två är som två pusselbitar som är ämmnade att sitta ihop.
Vill vara nära honom jämt.
Har aldrig tidigare upplevt den känslomässiga tryggheten. Samhörigheten.
Ibland blir jag distanserad. Drömmare som jag är.
Hoppas inte det distanerar oss.
Vi pratar mycket. Ärlighet.
Grunden till alla relationer. Men varför är det så svårt att vara ärlig innerst inne?
Där djupt inne i hjärtat.. Mot sig själv.
Ju ärligare jag blir dessto mer åstadkommer jag. Saker som håller i längden. När det gäller allt.
Har märkt det det senaste när jag vågar stå upp för mig själv. Inför mig själv.
Lättare att lära känna mig om jag vet vem jag är. Eller hur?
Tror det viktiga i en relation är att man pratar om hur man förändras, för det gör man ju hela tiden. Glömmer man prata så tror jag man helt plötsligt har förändrats och så är det inte samma person man var tillsammans med från början.
Kommunikation, inte det lättaste.
Fick veta idag att jag och kära M har fått ett stipendium till. Har haft lite ekonomisk ångest men det var ju i onödan. På fredag ska vi dricka champange på Pustervik och fira. Vi har skjutit upp firandet länge nu, men nu är det dags. JAG SKA TILL AFRIKA! YES! Som jag sagt så många gånger innan. Min dröm sedan länge. Så coolt när drömmar förverkligas.
Jag är så lycklig nu, av många olika anledningar.
Hittat in i Sara-kärnan.
Där inne finns sanningen, min sanning.
Mitt liv och min värld som jag erfar den.
S
Kommentarer
Trackback