bitter söndag
Känns som jag sover bort sommaren.
All ledig tid sover jag.
Jag är så fruktansvärt trött.
Blir lite ledsen av att sova.
Av att inte orka.
Ledsen över gammalt.
Familjen.
Jag saknar att vara alla igen.
Men det går inte.
Pratar knappt med ngn av de vuxna.
Fast de beter sig mest som barn.
Har gjort hela uppväxten.
Vad arg jag är.
På det.
Jag hade vuxenansvar när jag var nio.
Kanske ok nu då att inte ta ansvar utanför jobbet.
Jag ska sparka ut mig själv på en lång kvällspromenad.
Brukar hjälpa mot mina arga tankar.
Jag vill skrika på ngn.
Jag vill att de ska be om ursäkt.
Det går inte, så längesen.
Enda vägen är att förlåta och gå vidare.
Hur gör man?
Ska börja med en långpromenad.
Helst hade jag velat sova mer.
Men jag måsta ut och sen måsta jag äta lite.
S
Kommentarer
Trackback
