en klänning

Det var ett tag sen.
Nu börjar jag vänja mig vid livet i den finska huvudstaden.
Har varit jobbigt ibland ,speciellt på sjukhuset.
Så mycket jag inte förstår, så mycket jag inte kan kontrollera. Bara vara.
Jag börjar också inse hur mycket man faktigst gör genom att bara finnas, lyssna och hålla en hand.
Trots att jag inte förstår vad som sägs.

I helgen var jag och hälsade på mina finska släktingar. Jag förstod varför jag trivs så bra här. Och nej inte för hur finska invånare förtär alkohol utan för ngt helt annat. Ngt som inte kan beskrivas, bara upplevas. Mskors inställning. Upplevelse av livet. Det stämmer överens med mitt. Mitt inre. Kanske för att jag är delvis finsk, kanske därför saknar jag det utan att veta vad. Nu vet jag.

Jag åt mkt, fikade mest hela tiden. Så bra gick det med att Sara ska sluta äta socker. För socker gör mig trött, grinig , hungrig och större. Men men, en annan dag.


Det är kallt här om inte värmen kommer snart skriker jag högt. Idag var det sol och lite varmare men det blåser istappar.

Längtar inte hem. Det brukar jag göra. Jo ifs, jag längtar efter min säng. Jag sover dåligt här. Jag som aldrig brukar sova dåligt. Drömmer mkt och vaknar när jag vänder mig. Men jag hoppas det släpper. Jag är piggare än jag brukar vara så ngt måste ju vara rätt iaf.

Jag trivs här, träffar mkt folk som jag har roligt tillsammans med.
På torsdag fyller min rumskompis år, då ska vi ha fest och hennes kille kommer från Italien. Sen ska vi avsluta kvällen med jazzclub.
Yey.

Nu ska jag läsa lite och sen ska vi basta och kolla film hos Nancÿ. Vår vardagsrutin.

Hoppas ni har det bra hemma i värmen.

S