en klänning

Ngt har hänt.
It´s over.
Han är borta. Jag känner det i varje cell.
Ilskan, smärta, kränkningarna. De spelar ingen roll mer.
Jag kännde det nu ikväll när jag var på väg hem från A. Det var bara borta.
Det har gått två år nu. Kommer inte ihåg exakt dag men jag vet att det var slutet på juli.
Då jag packade mina grejer i ett hus i Landvetter, slängde igen dörren med en stor vit hatt på huvudet och gick ut till en röd volvo lastad med mina ägodelar två kära vänner och en mamma Mona. C sa -Det är bra Sara man ska lämna med stil. Skrattar fortfarande åt det idag.
I chock åkte jag därifrån, svepte ett glas rött tog en cigg och sa till mig själv. Äntligen.
Nu två år senare är jag fri. Från allt det gamla.
Det har lyfts av mig utan att jag märkt det.
Borta.

Imorgon ska jag sälja The ring.
Jag trodde aldrig jag skulle bli redo men det är jag.
Har tänkt så många gånger i ilska att den måste bort men nu känner jag bara att den har tjänat sitt syfte.
Jag är fri.

Tror det började igår när jag tänkte tillbaka på de senste månaderna. Hur jag förändrats.
Utmattningen är borta, jag kan känna mig utvilad.
Jag är inte konstant trött.
Jag kan vara helt slut men tröttheten går över av sömn.
Jag mår bättre.

Herregud jag vill bara studsa runt och skratta.
Konstig känsla.
Jag är lycklig.
Hade en mysig kväll igår.

Har haft en lugn dag idag.
Ledig.
Skönt att bara existera.
Legat i solen och börjat läsa en ny bok.
Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson.
Underbar, jag är fast.
Sen sov jag på balkongen och tog en promenad i kvällssolen.

Kvällen har tillbringats hos A och S. Vi kollade Jägarna.
Mys.
Så har min älskade syster L kommit hem också efter tre veckor i Ungern.
Ska träffa henne nästa vecka men det var skönt att prata med henne idag.
Saknade henne i Hultsfred.

Jag bara existerar.
Fantastiskt.

S