Nattuggla

Sovit oroligt inatt. Vaknar hela tiden.
Ont i halsen. Torrhosta liksom. Vill köra ner en rotborste och dra runt. Fast nu har kliet börjat övergå till halsont.
Men jag tror att den oroliga sömnen även beror på att min säng är så stor med bara lilla mig i.
Lustigt för fram tills i förrgår natt sov jag lite oroligt med min man. Kanske inte oroligt men jag hade inte vant mig vid hur han vänder sig och så så jag vaknade hela tiden och letade efter honom. Sist vi sov ihop sov jag hur lugnt som helst, tryggt.
Inatt saknas han i min säng.
Vi människor är vanedjur.

Iaf vakande två och var pigg. En kopp kamomillte och ett kallt glas vatten blev min bot. Slog in min systers present också. Kalas för henne på lördag. Hos M. P vill att jag ska komma till honom på söndag. Jag sa ja först men nu tar det emot. Vill inte i hjärtat. På ett sätt tror jag att jag är rädd för honom. Litar inte på honom han är så bra på att manipulera. Vet inte vad jag ska säga till honom bara. Ärlig? Jag litar inte på dig och känner inte för att komma eller ngn dålig ursäkt. Vad gör minst skada för MIG?

Börjat läsa ytterligare en bok om Indien. Den är fantastisk. Allt stämmer på pricken. Tror jag ska unna mig en resa tillbaka när jag tagit examen. Det är bara 8 månader kvar.

Nu ska jag lägga huvudet på kudden och vila lite. Brukar tänka så när jag har svårt att somna. Vila är avslappnade. Musklerna får återhämta sig lite.

Natti natti i nattmörkret.

S

Vardag

Nu har skolan börjat igen. Jag känner mig ringrostig. Kan inte koncentrera mig, kan inte skriva anteckningar. Ja ja jag kommer nog in i det snart. Det känns så skönt iaf. Vara tillbaka. Det är så soft. Första kursen nu känns väldigt lugn. Tror  inte det kommer bli så mycket nu i början.

Jag har kommit på att jag har en stor svaghet för vintagekläder. Idag föll jag dit igen Gick loss ordentligt på en klänning, en svart läderkjol och ett brunt skärp. Det väntar en jättesöt gammal brudklänning kvar i affären också. Jag ringde precis och sa att jag skulle ha den. Den är i cremefärgad spets och går ner till halva vaden. Så sockersöt. Jag bara måste ha den.
Tur att jag har jobbat lite.

Det kommer lite värme här i min del av landet men jag tycker ändå att man känner i luften att hösten är på g. Jag gillar hösten. Fast inte när man inte ser ljuset på flera månader. Men just början av hösten.

Jag är förälskad. På riktigt.
Det är enkelt, självklart och kärleksfullt.
Det bara är.
Pirr i min mage hela tiden. Jag blir lite som en 5-åring. Inget tålamod. Kan inte vänta. Jag vill vara i hans famn HELA tiden. Vad vi gör spelar ingen roll. Bara jag får vara med honom. Nu ska han vara borta nästan hela helgen.
Jag tycker om honom och jag tycker om hur jag bli tillsammans med honom. Lugnast i stan. Trygg och självsäker. Hoppas jag ger honom samma känsla.
Det var en person som sa det till mig en gång. Den man lever med ska få en att bli en bättre människa, locka fram ens bra sidor.
Vi får se vart detta leder.
Jag njuter varje minut vi har tillsammans.

Det känns skönt att vara tillbaka till vardagen. Skolan, vettig mat och träning. Har väl inte riktigt kommit igång med den än men jag känner att det kommer. Vardagen är väldigt trevlig just nu. Många vänner runt mig. De närmsta helgerna är fyllda av besök av mina kära vänner och jag har en man i min närhet som gör mig glad.

Life is peachy.

S


 


Första dagen på sista året

Jaha idag var det första dagen på sista året på sskprogrammet.
Jag har inte varit mig själv de senaste dagarna.
Min tid som nikotinist är slut.
Men tror inte det är därför.
Mår lite kass helt enkelt.

Om en kvart ska jag åka hem till en kompis och dricka vin och jag sitter i pyjamas. Dags att göra sig iordning?

Jag har hittat en kärlek.
Man bli knäpp när man blir förälskad. Kanske därför jag känner mig sjuk.
Illamående, trött, aptitlös och en ständig känsla av pirr i magen..
Oiii....

Nu ska jag sätta på mig lite mer kläder.

S

Mormor

Tom lägenhet. Igen.
Sofia i Stockholm och Sid, den sista delen av kollektivet åkte precis. Imorgon åker hon till Halmstad.
Efter helgen börjar det normala igen.
Skolan, föreläsningar, bussresor till Borås.
En del av mig längtar och en del vill bara ligga i soffan och jäsa.
Det har jag gjort denna sommaren, jäst. På bredden.
Nu är det lite skärpning på den fronten.

Jag var ett par dagar hos min kära mormor i veckan.
Min mormor fick en propp i hjärnan i höstas.
Hon blev halvsidigt förlamad och nu är hon nästan helt återställd. Hon är en vilja och en styrka av stål. Det har alla kvinnorna i den släkten. Jag och mina systrar med. Det går inte att beskriva det bara finns inom mig och jag är så glad för det. En styrka som jag litar på och som ger mig kraft.
Det var så mysigt att krypa ner i hennes säng. Det luktade mormor. Rena lakan. Jag kännde mig som om jag var sex år. Det gör jag inte så ofta. Så skönt att få vara i hennes sällskap. Så mysigt. Vi satt och spelade kort som vi brukade spela i hennes gamla lägenhet som hon hade på Kungälvsgatan när jag var liten. Åh lilla mormor. Jag tycker om min mormor. Hon är stark.

Imorgon ska L flytta ner till Helsingborg. Hennes första egna lägenhet. Jag ska vara där med henne ett par dagar. Bara vi två. Det ser jag fram emot. Vi har inte haft så mycket tid för varandra i sommar.

Jag har ett par fötter i mitt knä. De tillhör en man. Jag tycker om honom. Det pirrar i min mage när jag tittar på honom. Jag vill vara nära honom hela tiden. Vi ska äta middag idag. Jag ska laga indisk kycklinggryta. Sen ska vi ligga i min säng och kolla tv hela kvällen med varsin kopp te. Igår låg vi på min balkong och drack vin i mormors gamla champangeglas och han spelade gitarr. Jag gillar gitarr. Vill också kunna spela. Det är väl bara att lära sig. Fast om jag ska lära mig spela något instrument är det cello. Spelade det när jag var liten. Har funderat i ett halvår på att börja spela igen. Kanske ska bli mitt höstprojekt, om Sofia står ut när jag övar...

Fick ett samtal idag av en vän. Vi är på väg till Kenya och skriva vår c-uppsats. Jag trodde aldrig det skulle gå men nu känner jag i hjärtat att vi är på rätt väg. Min stora dröm. Afrika. Tänk om...

Jag är glad.
Ser fram emot hösten. Ska bli skönt att få lite lugn. Sova ordentligt, träna lite och få sitta i mitt fönster och bara tänka.

S

Arghhh

Idag när jag vaknade var jag bara arg.
Vet inte varför.
Livet vill inte det jag vill idag.
Jag har svårt att erkänna det men jag tror det har något med pms att göra.

Pratade med p för att spä på det hela.
Jag har fattat honom nu. Tror jag. Hur han projicerar sin panik och ångest på andra genom att bli arg, skrikig och irriterad. Åh han har gjort det hela mitt liv. Mot hela familjen. Alla har vi fallit med. Tagit skuld, burit hans jävla ångest. Tagit hand om, trippat på tå. Jag är så arg, ledsen och besviken. Stor del av min barndom gick liksom åt att lära mig att parera en vuxen man. Jag gör det fortfarande delvis. Gamla mönster är svåra att ändra. Tror dock att jag blivit bättre mot andra människor. Inte parera och gör jag det inser jag oftast det och försöker jobba på det. Risken att jag kör över och blir likadan som han är dock ganska stor. Speciellt när jag är arg. Då krävs det mycket ödmjukhet. Jag vill vara ödmjuk. Inte vara arg. Förstå men inte tolerera att bli nedtryckt.
Ibland (ganska ofta) vill jag bara åka och slå in pannbenet på honom. Ursäkta min brutalitet men jag är så jävla trött på den mannen. På min familjekonstelation. Våra destruktiva mönster.
Jag har lärt mig tidigt och nu vägrar jag stanna kvar i dem.
Svårt att hitta nya bara.
Jag blir lätt liten och ledsen då.
Kryper ihop och det lilla hjärtat gråter.
Många, många tårar har det runnit från hjärtat.

VIll förlåta och gå vidare men såret läker i sin egen takt.
Jag lever mitt liv så länge.
Det pågår varje dag.

Jag måste sluta ha så stora krav på mig själv. På att jag ska vara på ett visst sätt. Jag är bara Sara. Människa, homo sapiens med brister och fel.
Jag vill vara perfekt i alla mina relationer, räcka till. Vill vara alla till lags. Det går inte. Jag måste lyssna inåt.

Nu ska jag laga mat med mina vänner.
Först en promenad i höstblåsten.
Ta många djupa andetag.
Sluta ha kontakt med P. Han gör mig bara arg och illa.

En sak i taget. En dag i taget.

S

Kollektiv

Sitter ensam i min lägenhet efter en sjukt intensiv vecka.
Jag tillfrisknade till bröllopet, var toastmadame och hade helt sjukt roligt.
Många tårar under vigseln trots förbud mot detta från bruden.
Det gick inte att hålla inne, det var så fint.
Efter bröllopet bar det av hem till Göteborg där jag levt ett liv i kollektiv en vecka.
Vi har bott mellan 4-6 personer i min och Sofias tvåa.
Mysigt, roligt och rätt hårt festande.

Veckan har bestått av vindrickning i Slottskogen, konserter på Götaplatsen, öldrickning på ölhak, Way out West, lite kärlek och gemensam nattamat.
Varje morgon har vi varit relativt trögstartade men framemot fyra på em har det varit full gas.
Hårt liv men roligt.
Mycket alkohol, dålig mat har gjort att min kropp har mått sådär de senaste dagarna. Igår var min första nyktra dag på en vecka. Då var det jobb som gällde. Natt.
Det var skönt att komma tillbaka till verkligheten igen.
Fast jag saknar mitt kollektiv.
Men det är ju som jag brukar skriva om att jag behöver ensamheten.
Tystnad.
Lugn.
Jag blir lätt lite stissig när jag inte får vara ifred.
Hoppas dock på en reunion med mina kära vänner, snart.

Satt hela natten och funderade på året som gått.
Det har lätt varit det bästa i mitt liv.
Jag är så mycket lugnare, saker och ting har hamnat på plats och jag har gjort så mycket roliga saker.
Jag lever igen.

Jag satt och funderade på det där med kärlek med mina vänner, relationer.
Vad innebär en relation?
En vän som lever i en relation sa att det är när man offrar saker för att man vill. För att man vill vara med den personen och inte ser det som en uppoffring. När man lever tillsammans med var sitt liv. De har levt fyra år ihop.
Jag håller nog med honom.
Jag tänker också att det handlar om att den andre personen får en att bli en bättre person.
Jag tror att kärlek är enkelt och relativ kravlös när den infinner sig.
Jag tror att allt klarnar och bara är självklart.
No more qustions bara lugn.
Sen givetvis är det inte helt lätt att leva tilsammans, finna ett gemensamt liv.
Men det ska inte kännas komplicerat.
Bara självklart.

Nu ska jag gå ut i höstvindarna.
Ingen mer sommar, hösten är här.
Jag gillar hösten. När det är sådär vackert.
Gillar modet, klädstilen.
Det är nog mer jag än sommarklänningar.
Jag är född när det r som vackrast på året.
När alla löv fortfarande sitter kvar på träden och allt bara är som en målning.
Känner på mig att hösten kommer bli fin.
Fylld med kärlek.

Idag är det söndag. Förr hade jag alltid söndagsångest. Det första jag tänkte när jag vaknade var imorgon är det måndag. Sjukt. Idag gillar jag nog söndagar. Det är min slappdag. Skulle behöva dammsuga men jag tar nog det imorgon. Känner mig inte helt upplagd idag. Det känns som en måndagssyssla.
Som sagt dags för en promenad.

Ps. Ett litet musiktips som jag upptäckte på Way out West, Beirut. Massa blåsinstrument och melonkoli med positiv anda. Ds.


Kram
S

trött

Jag blir så trött.
Trött på att jag ska bli sjuk när det är minst lämpligt. Trött på att jag går runt och är halvt irreterad. Grinig.

Bröllop på lördag och jag började dagen efter en natts jobb med att kräkas. Fick gå av bussen och kräkas i en rabatt halv sju på morgonen. Kul. Hela dagen har jag legat och snurrat runt och mumlat om borrelia och meningit och div andra sjukdomar. Jag har haft så ont i kroppen. Beröringskänslig. Hallå borde inte jag vara extra cool. Nej det har nog blivit tvärtom för mig. Vetskapen om vad en sjukdom kan vara gör att jag blir extra dålig....
Nu mår jag bättre. Har klarat att äta lite och kan sitta upprätt. Jag ska packa lite, tvätta en tvätt och sen gå och lägga mig.
Imorgon har jag bestämt mig för att vara frisk och tåget till Gnosjö går 9 07 imorgon.

Idag har jag inte varit helt cool.

Hoppas morgondage blir bättre.

S

Kombo

Det regnar ute. Igen.
Känns som hösten har kommit men ngnstans inom mig känner jag att sommaren vill komma tillbaka en gång till. Sista urkramningen ur disktrasan liksom. Får gärna komma på lördag. Då är det bröllop. Min kära vän J. Hon har haft det ganska stressigt. Jag har försökt att stötta. Men det är svårt. Hoppas hon kan slappna av på sin stora dag tillsammans med sin man och på lördagkväll make.
Jag har ställt fram stövlarna och regnjackan ifall nu hösten hade tänkt att hålla i sig.

S har flyttat in. det är mysigt. Hon kommer vara nära här ett tag nu. Vägg i vägg. Känns skönt. Mysigt att bo med ngn. Sedan har två andra vänner kommit hem till Gbg. Nu är vi nästan samlade allihop. För mig känns det så konstigt när alla är hemma. Jag är ju så van vid att de inte är här och så är det fullt hus helt plötsligt. Det blit intensivt men det är roligt och mysigt. Igår satt vi alla i mitt rum och pratade till halv två. Mys.

Inatt ska jag vara vaken hela natten. Ska jobba så jag ska snart lägga mig och sova en stund. Är ganska trött. Idag började min dag med att min älskade syster kom hit. Hon hade köpt frukost. Världens sötaste är min syster. Min andra syster jobbar. Hennes första sommarjobb. Saknar henne. Vi hinner inte ses så mycket men om två veckor ska hon flytta och då får vi ett par dagar tillsammans bara hon ich jag. Mys. Hon bakar världens godaste havrekakor. Jag vill ha. Nu.
 
Vi tjejer var på stan en snabbis idag. Second hand affärer. Jag älskar. Hittade en blus och en tröja för 125kr. Nice. Kul att shoppa när det inte kostar så mycket. Efteråt åkte jag hem och lagade lunch. Lax, spenat och sallad. Sjukt gott. Så nu är jag mätt.
Ska lägga mig och läsa ett kapitel i min bok och sen sova.

S


RSS 2.0