On the road again
Det var ett tag sen.
Nu börjar jag vänja mig vid livet i den finska huvudstaden.
Har varit jobbigt ibland ,speciellt på sjukhuset.
Så mycket jag inte förstår, så mycket jag inte kan kontrollera. Bara vara.
Jag börjar också inse hur mycket man faktigst gör genom att bara finnas, lyssna och hålla en hand.
Trots att jag inte förstår vad som sägs.
I helgen var jag och hälsade på mina finska släktingar. Jag förstod varför jag trivs så bra här. Och nej inte för hur finska invånare förtär alkohol utan för ngt helt annat. Ngt som inte kan beskrivas, bara upplevas. Mskors inställning. Upplevelse av livet. Det stämmer överens med mitt. Mitt inre. Kanske för att jag är delvis finsk, kanske därför saknar jag det utan att veta vad. Nu vet jag.
Jag åt mkt, fikade mest hela tiden. Så bra gick det med att Sara ska sluta äta socker. För socker gör mig trött, grinig , hungrig och större. Men men, en annan dag.
Det är kallt här om inte värmen kommer snart skriker jag högt. Idag var det sol och lite varmare men det blåser istappar.
Längtar inte hem. Det brukar jag göra. Jo ifs, jag längtar efter min säng. Jag sover dåligt här. Jag som aldrig brukar sova dåligt. Drömmer mkt och vaknar när jag vänder mig. Men jag hoppas det släpper. Jag är piggare än jag brukar vara så ngt måste ju vara rätt iaf.
Jag trivs här, träffar mkt folk som jag har roligt tillsammans med.
På torsdag fyller min rumskompis år, då ska vi ha fest och hennes kille kommer från Italien. Sen ska vi avsluta kvällen med jazzclub.
Yey.
Nu ska jag läsa lite och sen ska vi basta och kolla film hos Nancÿ. Vår vardagsrutin.
Hoppas ni har det bra hemma i värmen.
S
Nu börjar jag vänja mig vid livet i den finska huvudstaden.
Har varit jobbigt ibland ,speciellt på sjukhuset.
Så mycket jag inte förstår, så mycket jag inte kan kontrollera. Bara vara.
Jag börjar också inse hur mycket man faktigst gör genom att bara finnas, lyssna och hålla en hand.
Trots att jag inte förstår vad som sägs.
I helgen var jag och hälsade på mina finska släktingar. Jag förstod varför jag trivs så bra här. Och nej inte för hur finska invånare förtär alkohol utan för ngt helt annat. Ngt som inte kan beskrivas, bara upplevas. Mskors inställning. Upplevelse av livet. Det stämmer överens med mitt. Mitt inre. Kanske för att jag är delvis finsk, kanske därför saknar jag det utan att veta vad. Nu vet jag.
Jag åt mkt, fikade mest hela tiden. Så bra gick det med att Sara ska sluta äta socker. För socker gör mig trött, grinig , hungrig och större. Men men, en annan dag.
Det är kallt här om inte värmen kommer snart skriker jag högt. Idag var det sol och lite varmare men det blåser istappar.
Längtar inte hem. Det brukar jag göra. Jo ifs, jag längtar efter min säng. Jag sover dåligt här. Jag som aldrig brukar sova dåligt. Drömmer mkt och vaknar när jag vänder mig. Men jag hoppas det släpper. Jag är piggare än jag brukar vara så ngt måste ju vara rätt iaf.
Jag trivs här, träffar mkt folk som jag har roligt tillsammans med.
På torsdag fyller min rumskompis år, då ska vi ha fest och hennes kille kommer från Italien. Sen ska vi avsluta kvällen med jazzclub.
Yey.
Nu ska jag läsa lite och sen ska vi basta och kolla film hos Nancÿ. Vår vardagsrutin.
Hoppas ni har det bra hemma i värmen.
S
Saratid
Nu har jag varit i Helsinfors drygt en vecka. Haft så kul.
I lördags var jag ute och dansade hela natten. I onsdags var jag ute och dansade hela natten. Igår var jag ute och dansade hela natten.
Drack en del öl med. Mest i lördags.
Umgåtts en del med folk från södra Europa. De har ett helt annat sätt än vi svenskar. Det är inte en myt. Jag blir lite blyg i deras sällskap. Jag blyg?! Vet inte varför , det brukar jag liksom aldrig bli när jag träffar nya människor. Jag är avvaktande nu. Skrattar inombords åt mig själv för det är så INTE jag...
Trivs här.
Får massa Saratid. Bara jag.
Har varit väldigt trött, inte seg som hemma utan utmattad. Utmattande känsla som går över av sömn. Så har det inte varit hemma det senaste. Det har liksom inte hjälpt att sova. För mycket oro och tankar som flugit runt.
Nu är det mer lugnt.
Jag får ro.
Orkar mer här, vill mer.
Har liksom mer energi.
Idag var jag och träffade en spansk tjej och drack kaffe sen gick jag runt i stan länge....
Idag är det ju långfredagen och då är allt stängt här, det var som stan stog stilla. Så lugnt och tyst.
Skönt.
Jag gick runt hamnen, det ligger fortfarande is på havet...
Våren har inte kommit hit än..
Jag längtar.
Vill gå runt i mina stora solglasögon och äta glass.....
Jag tänker mycket på min historia när jag är ensam.
Natalia som jag träffade idag sa till mig att jag måste våga ta emot livet.
Inte tänka på det som varit.
Hon sa - Du är värd det som är bra, njut.
Vi har typ träffats två, tre gånger men det var vad jag behövde höra.
Jag måste låta saker hända och sluta tänka på det som varit.
Jag saknar vissa saker men jag längtar inte efter dem.
Saknad för mig innebär liksom ett accepterande över att saker är som de är. Längtan är mer smärtsam.
Det blir så mycket lättare att vara bara jag här. När jag inte är i den eviga familjeorkanen hemma.
Får distans.
Imorgon ska jag och några vänner åka till ngn ö nära här och ha picnic om det blir lite varmare annars äter vi väl hemma . Sen blir det nog lite nattdans igen... Plus ett par öl...
På söndag blir det italiensk frukost, kyrkan och sen ska jag laga svensk påsklunch. Tvivlar på att det kommer uppskattas av mina sydeuropeiska vänner..Rå fisk i lag liksom......Men jag har varnat....
Nu ska jag titta på Deperate housewives.. Hittat en grym hemsida där man kan kolla på massa serier utan att ladda ner...
Glad påsk...
S
I lördags var jag ute och dansade hela natten. I onsdags var jag ute och dansade hela natten. Igår var jag ute och dansade hela natten.
Drack en del öl med. Mest i lördags.
Umgåtts en del med folk från södra Europa. De har ett helt annat sätt än vi svenskar. Det är inte en myt. Jag blir lite blyg i deras sällskap. Jag blyg?! Vet inte varför , det brukar jag liksom aldrig bli när jag träffar nya människor. Jag är avvaktande nu. Skrattar inombords åt mig själv för det är så INTE jag...
Trivs här.
Får massa Saratid. Bara jag.
Har varit väldigt trött, inte seg som hemma utan utmattad. Utmattande känsla som går över av sömn. Så har det inte varit hemma det senaste. Det har liksom inte hjälpt att sova. För mycket oro och tankar som flugit runt.
Nu är det mer lugnt.
Jag får ro.
Orkar mer här, vill mer.
Har liksom mer energi.
Idag var jag och träffade en spansk tjej och drack kaffe sen gick jag runt i stan länge....
Idag är det ju långfredagen och då är allt stängt här, det var som stan stog stilla. Så lugnt och tyst.
Skönt.
Jag gick runt hamnen, det ligger fortfarande is på havet...
Våren har inte kommit hit än..
Jag längtar.
Vill gå runt i mina stora solglasögon och äta glass.....
Jag tänker mycket på min historia när jag är ensam.
Natalia som jag träffade idag sa till mig att jag måste våga ta emot livet.
Inte tänka på det som varit.
Hon sa - Du är värd det som är bra, njut.
Vi har typ träffats två, tre gånger men det var vad jag behövde höra.
Jag måste låta saker hända och sluta tänka på det som varit.
Jag saknar vissa saker men jag längtar inte efter dem.
Saknad för mig innebär liksom ett accepterande över att saker är som de är. Längtan är mer smärtsam.
Det blir så mycket lättare att vara bara jag här. När jag inte är i den eviga familjeorkanen hemma.
Får distans.
Imorgon ska jag och några vänner åka till ngn ö nära här och ha picnic om det blir lite varmare annars äter vi väl hemma . Sen blir det nog lite nattdans igen... Plus ett par öl...
På söndag blir det italiensk frukost, kyrkan och sen ska jag laga svensk påsklunch. Tvivlar på att det kommer uppskattas av mina sydeuropeiska vänner..Rå fisk i lag liksom......Men jag har varnat....
Nu ska jag titta på Deperate housewives.. Hittat en grym hemsida där man kan kolla på massa serier utan att ladda ner...
Glad påsk...
S
Många tankar
Jag känner att min blogg börjar balla ur.
Jag saknar förmågan att tänka en tanke i taget.
Så trött.
Första hela dagen på sjukhuset.
Jag får välja på två språk. Finska eller engelska.
Så valet är enkelt, det blir engelska. Men herregud det är svårt.
När har jag någonsin pratat medicinska termer på engelska?
Så nu när jag kom hem sov jag en stund och sen var jag tvungen att sätta mig och plugga massa.
Det hade jag ju inte inte behövt hemma på samma sätt...
Nu måste jag liksom läsa på allt för det hjälper inte alltid att fråga när svaret kommer på engelska.
Men jag kär mig, MASSOR.
Den största utmaningen är att kommunicera ickeverbalt med patienterna. Men jag tycker det går bra.
En liten tant idag som blev så glad för att jag satt med henne en stund. Ibland behövs inte ord.
Ibland behöver vi människor bara en bekräftelse på vår existens och vårt lidande.
Jag stressar inte runt som jag gjorde på min förra somatiska praktik. Det går liksom inte när jag inte kan språket. Jag måste tänka tusen gånger innan jag gör något.
Ja, jag har verkligen ett inre lugn nu. Det hade inte gått annars.
En sak i taget.
Blir inte stressad för allt jag inte kan. Det primära för mig är ju att förstå VAD jag ska göra. Steg två är HUR jag ska göra. det blir liksom inget problem så fort jag vet vad jag ska göra.
Då blir jag så lugn och bara gör det jag ska.
Intressant för hemma hade jag nog varit mer nervös för alla praktiska moment. Det är jag inte nu.
Jag bara gör det jag ska och litar på MIN egen kunskap.
Idag fick jag tom instruera min handledare när i skulle göra ett moment sterilt.
Det blir väl lätt så när man jobbat ett tag att man glömmer bort saker man inte gjort på länge....
Självklart gör jag inte saker jag inte kan. Det jag menar är liksom att jag tvingas lita på min kunskap.
Den finns och det är bara att plocka fram den.
Intutionen leder mig i mötet med patienten och kunskapen i görandet.
Oj, herregud jag låter som K. Eriksson.
Idag fyller en kär vän til mig år.
Hon blev moster i veckan.
Coolt.
Ett till liv till familjen.
Tänker tillbaka för två år sen, då kännde vi inte ens varandra och nu hörs vi näsan varje dag och bollar det mesta med varandra.
Kanske inte just nu när jag är borta men annars...
Kära vän jag tycker mycket om dig.
Nu ska jag plugga lite till och sen sova. Ska vara tolv timmar på sjukhuset imorgon.
Sen på kvällen ska jag få tillbaka min kära, efterlängtade napp av en vän från Svearike.
Natti natti.
S
Jag saknar förmågan att tänka en tanke i taget.
Så trött.
Första hela dagen på sjukhuset.
Jag får välja på två språk. Finska eller engelska.
Så valet är enkelt, det blir engelska. Men herregud det är svårt.
När har jag någonsin pratat medicinska termer på engelska?
Så nu när jag kom hem sov jag en stund och sen var jag tvungen att sätta mig och plugga massa.
Det hade jag ju inte inte behövt hemma på samma sätt...
Nu måste jag liksom läsa på allt för det hjälper inte alltid att fråga när svaret kommer på engelska.
Men jag kär mig, MASSOR.
Den största utmaningen är att kommunicera ickeverbalt med patienterna. Men jag tycker det går bra.
En liten tant idag som blev så glad för att jag satt med henne en stund. Ibland behövs inte ord.
Ibland behöver vi människor bara en bekräftelse på vår existens och vårt lidande.
Jag stressar inte runt som jag gjorde på min förra somatiska praktik. Det går liksom inte när jag inte kan språket. Jag måste tänka tusen gånger innan jag gör något.
Ja, jag har verkligen ett inre lugn nu. Det hade inte gått annars.
En sak i taget.
Blir inte stressad för allt jag inte kan. Det primära för mig är ju att förstå VAD jag ska göra. Steg två är HUR jag ska göra. det blir liksom inget problem så fort jag vet vad jag ska göra.
Då blir jag så lugn och bara gör det jag ska.
Intressant för hemma hade jag nog varit mer nervös för alla praktiska moment. Det är jag inte nu.
Jag bara gör det jag ska och litar på MIN egen kunskap.
Idag fick jag tom instruera min handledare när i skulle göra ett moment sterilt.
Det blir väl lätt så när man jobbat ett tag att man glömmer bort saker man inte gjort på länge....
Självklart gör jag inte saker jag inte kan. Det jag menar är liksom att jag tvingas lita på min kunskap.
Den finns och det är bara att plocka fram den.
Intutionen leder mig i mötet med patienten och kunskapen i görandet.
Oj, herregud jag låter som K. Eriksson.
Idag fyller en kär vän til mig år.
Hon blev moster i veckan.
Coolt.
Ett till liv till familjen.
Tänker tillbaka för två år sen, då kännde vi inte ens varandra och nu hörs vi näsan varje dag och bollar det mesta med varandra.
Kanske inte just nu när jag är borta men annars...
Kära vän jag tycker mycket om dig.
Nu ska jag plugga lite till och sen sova. Ska vara tolv timmar på sjukhuset imorgon.
Sen på kvällen ska jag få tillbaka min kära, efterlängtade napp av en vän från Svearike.
Natti natti.
S
En dag
Alla säger att våren kommit där hemma.
Här är det grått, blåsigt och rått.
Som Göteborg i nötskal så att säga.
Men inombords bara ler jag.
Idag har jag varit på mitt universitet Arcada första gången.
Helt nybyggt.
De har simuleringsdockor för kliniska färdigheter.
Där dockan pratar och rör sig.
Lite skillnad från hemma då vi fick slita upp de stackars blygläpparna i plast när vi skulle sätta KAD på kvinna....
Verkar vara en bra skola med mycket studentaktiviteter.
På lördag är det kårfest. Jag kanske går men då har jag jobbat tolv timmar så vi får väl se....
Var på sjukhuset första gången idag.
Det är ett jätte gammalt sjukhus.
Känns som ett sådär riktigt gammalt lasarett.
Har insett att ALLT, ALLT, ALLT är på finska.
Inser även hur jävla mycket det kommer krävas av mig...
Nu märks det att alla kunskaper ska sitta. Är grymt tacksam att jag lärt mig lite latin för det hjälper mycket.
Har träffat en av mina handledare som verkar jättemysig. En äldre tant som snart ska gå i pension.
De flesta verkar så glada över att få en student. Inte som hemma. Tror inte att de har student så ofta på den avdelningen eller så är det för att jag är så exotisk.
Stog och tittade i kylen förut. Så roligt för man ser verkligen vilken hylla som är vems.
På en hylla ligger det massa creme fraicheburkar och citroner= lettiska tjejen.
På en annan ligger det tomater, en stor parmesanost, oliver och ett stort smörpaket = italienska tjejen
På min ligger det morötter, en edamerost, keso, två syltburkar och ägg.
Ikväll ska jag och den italienska tjejen laga middag. Hon föreslog pasta och jag tänkte på den stora parmesanbiten.. Mums. Jag kan ju alltid bjuda på mitt kaffe......
Ska styra upp köket lite också. Ställa i ordning bordet. Just nu står alla stolarna stapplade i ett hörn och bordet står ledset vid sidan.
Jag mår så bra här.
Stort leende i hjärtat.
S
Här är det grått, blåsigt och rått.
Som Göteborg i nötskal så att säga.
Men inombords bara ler jag.
Idag har jag varit på mitt universitet Arcada första gången.
Helt nybyggt.
De har simuleringsdockor för kliniska färdigheter.
Där dockan pratar och rör sig.
Lite skillnad från hemma då vi fick slita upp de stackars blygläpparna i plast när vi skulle sätta KAD på kvinna....
Verkar vara en bra skola med mycket studentaktiviteter.
På lördag är det kårfest. Jag kanske går men då har jag jobbat tolv timmar så vi får väl se....
Var på sjukhuset första gången idag.
Det är ett jätte gammalt sjukhus.
Känns som ett sådär riktigt gammalt lasarett.
Har insett att ALLT, ALLT, ALLT är på finska.
Inser även hur jävla mycket det kommer krävas av mig...
Nu märks det att alla kunskaper ska sitta. Är grymt tacksam att jag lärt mig lite latin för det hjälper mycket.
Har träffat en av mina handledare som verkar jättemysig. En äldre tant som snart ska gå i pension.
De flesta verkar så glada över att få en student. Inte som hemma. Tror inte att de har student så ofta på den avdelningen eller så är det för att jag är så exotisk.
Stog och tittade i kylen förut. Så roligt för man ser verkligen vilken hylla som är vems.
På en hylla ligger det massa creme fraicheburkar och citroner= lettiska tjejen.
På en annan ligger det tomater, en stor parmesanost, oliver och ett stort smörpaket = italienska tjejen
På min ligger det morötter, en edamerost, keso, två syltburkar och ägg.
Ikväll ska jag och den italienska tjejen laga middag. Hon föreslog pasta och jag tänkte på den stora parmesanbiten.. Mums. Jag kan ju alltid bjuda på mitt kaffe......
Ska styra upp köket lite också. Ställa i ordning bordet. Just nu står alla stolarna stapplade i ett hörn och bordet står ledset vid sidan.
Jag mår så bra här.
Stort leende i hjärtat.
S
Framme
Igår gick jag på båten.
Mkt ångest.
Ifrågasatte mig själv.
Hur jag kunde vara så dum och åka iväg och göra praktik.
Men vem får inte ångest på Finlandsbåten?
Hade ett inre krig....
Så fort jag klev av båten släppte allt.
Åhhh min älskade stad.
Jag bara är såååå kär i denna underbara stad.
Blev mött på terminalen och sen åkte vi till min lägenhet som inte är den frächaste i stan men men.
Har iaf ett sjukt stort skrivbord som står vid ett stort fönster. Mysigt att sitta här och skiva.
Sängen ser mycket tveksam ut.
Liten och tunn madrass.
Först tänkte jag Herregud här kan jag inte bo..
Men nu känns det helt ok, inbillar mig att det är hur snyggt som helst.
Det är det inte, känns som ett hostel utomlands med varningstriangel.
Har två roomies.
En lettisk tjej som luktar skit och jag misstänker att hon inte är ljusaste tallriken i skåpet och en liten italiensk tjej som verkar glad över att få ett tillskott i lägenheten.
Vi har inget vardagsrum men ett stort kök och ett runt bord.
Japp det var nog det.
Eller nej jag har en fåtölj och tack och lov en stor garderob.
Efter att ha lämnat mitt bagage i lägenheten åkte vi in till stan igen och jag har sprungit runt och skrivit in mig på både universitetet och magistratet så nu är jag skriven i Helsingfors. Weird.
Sen har jag köpt busskort , värmeljus och en kaffepress.
Kaffepressen är det absolut viktigaste tillskottet i mitt bagage.
Jag har en napp. En napp som heter snus.
Igår innan jag tog bussen till båten tog jag min sista. Sen tänkte jag att jag skulle köpa på båten.
Det tänkte inte ödet.
Det såldes ingen snus på båten. Bara till Stockholm. En liten ickesäker fågel sa att Finland narkotikaklassat snus.
Ok där sjönk de lite i mitt kärleksrus.
Får väl se hur detta går.
En kort svag mikrosekund var jag nära att köpa cigg. Tur att jag lät bli. Det är äckligt.
Iaf jag saknar min napp.
Men det är dags att bli nappfri.
Gå vidare från oralafasen som Freud skulle sagt.
Maten är sjuuuuukt dyr så jag kommer leva på nudlar och vatten kanske knäckebröd till helgen.
Att vara här igen är så underbart.
Jag kan inte beskriva för er.
Det är som vi hör ihop, Helsingfors och jag.
Gick runt hela dagen helt förtrollad.
Gick dit jag bodde sist och det har inte förändrats alls.
Så mysigt.
Sen gick jag och åt lunch på ett litet café i Eira.
Jag kommer trivas här.
Verkar som de har mycket studentliv speciellt för utbytesstudenter så det blir nog bra.
Är lite nervös för själva praktiken bara.
Har insett idag att det där med att de flesta kan svenska är skitsnack. De flesta FÖREDRAR engelska.
Så jag kommer få en grym engelska med många medicinska termer.
Imorgon ska jag till sjukhuset första gången..
Är nervös.
Fast på ett lugnt sätt, mer pirr.
Jo jag måste berätta att jag bor bredvid stadsbiblioteket så nu kan jag gå och lukta på böcker hur ofta jag vill.
Sen ligger det en simhall här också så jag tänkte gå och köpa kort där imorgon om jag orkar.
Det är något speciellt med Finland.
Varje gång jag kommer hit blir jag så lugn.
Iakttagande och alldeles lugn inombords.
Jag bara njuter varje sekund.
Tänk om livet fick vara så jämt.
Nu ska jag packa upp.
Sen dricka te.
Min bok jag fick från jobbet är snart slut.. Vill inte att den ska ta slut.
Den är så fin.
Ska nog läsa färdigt den ändå....
S
Mkt ångest.
Ifrågasatte mig själv.
Hur jag kunde vara så dum och åka iväg och göra praktik.
Men vem får inte ångest på Finlandsbåten?
Hade ett inre krig....
Så fort jag klev av båten släppte allt.
Åhhh min älskade stad.
Jag bara är såååå kär i denna underbara stad.
Blev mött på terminalen och sen åkte vi till min lägenhet som inte är den frächaste i stan men men.
Har iaf ett sjukt stort skrivbord som står vid ett stort fönster. Mysigt att sitta här och skiva.
Sängen ser mycket tveksam ut.
Liten och tunn madrass.
Först tänkte jag Herregud här kan jag inte bo..
Men nu känns det helt ok, inbillar mig att det är hur snyggt som helst.
Det är det inte, känns som ett hostel utomlands med varningstriangel.
Har två roomies.
En lettisk tjej som luktar skit och jag misstänker att hon inte är ljusaste tallriken i skåpet och en liten italiensk tjej som verkar glad över att få ett tillskott i lägenheten.
Vi har inget vardagsrum men ett stort kök och ett runt bord.
Japp det var nog det.
Eller nej jag har en fåtölj och tack och lov en stor garderob.
Efter att ha lämnat mitt bagage i lägenheten åkte vi in till stan igen och jag har sprungit runt och skrivit in mig på både universitetet och magistratet så nu är jag skriven i Helsingfors. Weird.
Sen har jag köpt busskort , värmeljus och en kaffepress.
Kaffepressen är det absolut viktigaste tillskottet i mitt bagage.
Jag har en napp. En napp som heter snus.
Igår innan jag tog bussen till båten tog jag min sista. Sen tänkte jag att jag skulle köpa på båten.
Det tänkte inte ödet.
Det såldes ingen snus på båten. Bara till Stockholm. En liten ickesäker fågel sa att Finland narkotikaklassat snus.
Ok där sjönk de lite i mitt kärleksrus.
Får väl se hur detta går.
En kort svag mikrosekund var jag nära att köpa cigg. Tur att jag lät bli. Det är äckligt.
Iaf jag saknar min napp.
Men det är dags att bli nappfri.
Gå vidare från oralafasen som Freud skulle sagt.
Maten är sjuuuuukt dyr så jag kommer leva på nudlar och vatten kanske knäckebröd till helgen.
Att vara här igen är så underbart.
Jag kan inte beskriva för er.
Det är som vi hör ihop, Helsingfors och jag.
Gick runt hela dagen helt förtrollad.
Gick dit jag bodde sist och det har inte förändrats alls.
Så mysigt.
Sen gick jag och åt lunch på ett litet café i Eira.
Jag kommer trivas här.
Verkar som de har mycket studentliv speciellt för utbytesstudenter så det blir nog bra.
Är lite nervös för själva praktiken bara.
Har insett idag att det där med att de flesta kan svenska är skitsnack. De flesta FÖREDRAR engelska.
Så jag kommer få en grym engelska med många medicinska termer.
Imorgon ska jag till sjukhuset första gången..
Är nervös.
Fast på ett lugnt sätt, mer pirr.
Jo jag måste berätta att jag bor bredvid stadsbiblioteket så nu kan jag gå och lukta på böcker hur ofta jag vill.
Sen ligger det en simhall här också så jag tänkte gå och köpa kort där imorgon om jag orkar.
Det är något speciellt med Finland.
Varje gång jag kommer hit blir jag så lugn.
Iakttagande och alldeles lugn inombords.
Jag bara njuter varje sekund.
Tänk om livet fick vara så jämt.
Nu ska jag packa upp.
Sen dricka te.
Min bok jag fick från jobbet är snart slut.. Vill inte att den ska ta slut.
Den är så fin.
Ska nog läsa färdigt den ändå....
S
