tio år sedan
Lyssnade på P3 imorse. De pratade om vad de gjorde på Milleniumskiftet.
Jag minns för tio år sen.
Mamma stog i tvättstugan och pratade i telefon. Hon sa men du förstår väl att jag inte kan lita på dig nu...
Det jag misstänkt under hela hösten blev sanning.
Det jag skojat med mina vänner hela hösten var sant. Inte på skoj.
Kalldusch.
Femton år.
Jag sprang in i mitt rum och smällde igen dörren.
Mamma sprang efter vi pratade en stund. Hon grät. Jag grät.
Det var sant. Pappa hade varit otrogen. Vad jag vet första gången. Det skulle bli många fler under de kommande åren.
Jag gick till min vän som alltid ställde upp. Grät i hennes armar och hennes mamma gav mig ett glas vin. Hon visste att det var svårt med mina föräldrar.
Min vän hade ett guldfodral på sig. Hon skulle fira Milleniumskiftet på stan. Vad avundsjuk jag var. Jag var lämnad till vår teatergrupp- La Familia Ohlsson.
Vi var så bra.
Förstklassiga. På att spela teater alltså. Det har jag lärt mig tidigt så det var ju inga problem.
Vi är fortfarande ganska bra.
När jag kom hem stängde jag in mig på mitt rum. Pappa kom in och hans sätt att bemöta mig var att säga att det faktigst är ganska vanligt med otrohet. GT hade gjort ngn undersökning.... Han sa också att det inte var mig han varit otrogen mot och att detta inte berörde mig.
Jag såg honom i dubblett pga vinet men jag vet att jag sa att han hade ljugit för hela familjen sen bad jag honom nog att dra åt helvete.
Kvällen gick lugnt till.
Våra grannar kom in och åt middag, skålade och sköt raketer.
Teaterakten gick precis som regisören pappa överhuvud ville.
Jag var tyst och snäll och gick och lade mig i stillhet.
Familjens stolthet blev bevarad även denna gång.
Det var bara att detta fortsatte flera gånger i tysthet.
Till slut för snart sex år sedan stog inte min mamma ut mer.
Äntligen gick de skilda vägar.
Vilken resa det har varit för familjen.
Försöka hitta nya roller utan skuld.
Jag har anklagat min mamma mycket.
Jag har anklagat min pappa mycket.
Varför skulle just vår familj drabbas?
Idag väljer jag de val jag kan göra. Mitt liv har bara jag makt över.
Idag litar jag på en man.
Sårar han mig är jag rädd att jag aldrig kommer kunna resa mig.
Jag vågar satsa ändå. Jag vill leva.
Livet är svårt. Ledsamt. Glädje.
Ett andetag i taget. Försöka känna tacksamhet och glädje för allt jag har.
Nu ska jag återgå till mitt kaffe.
Gott nytt år
S
Jag minns för tio år sen.
Mamma stog i tvättstugan och pratade i telefon. Hon sa men du förstår väl att jag inte kan lita på dig nu...
Det jag misstänkt under hela hösten blev sanning.
Det jag skojat med mina vänner hela hösten var sant. Inte på skoj.
Kalldusch.
Femton år.
Jag sprang in i mitt rum och smällde igen dörren.
Mamma sprang efter vi pratade en stund. Hon grät. Jag grät.
Det var sant. Pappa hade varit otrogen. Vad jag vet första gången. Det skulle bli många fler under de kommande åren.
Jag gick till min vän som alltid ställde upp. Grät i hennes armar och hennes mamma gav mig ett glas vin. Hon visste att det var svårt med mina föräldrar.
Min vän hade ett guldfodral på sig. Hon skulle fira Milleniumskiftet på stan. Vad avundsjuk jag var. Jag var lämnad till vår teatergrupp- La Familia Ohlsson.
Vi var så bra.
Förstklassiga. På att spela teater alltså. Det har jag lärt mig tidigt så det var ju inga problem.
Vi är fortfarande ganska bra.
När jag kom hem stängde jag in mig på mitt rum. Pappa kom in och hans sätt att bemöta mig var att säga att det faktigst är ganska vanligt med otrohet. GT hade gjort ngn undersökning.... Han sa också att det inte var mig han varit otrogen mot och att detta inte berörde mig.
Jag såg honom i dubblett pga vinet men jag vet att jag sa att han hade ljugit för hela familjen sen bad jag honom nog att dra åt helvete.
Kvällen gick lugnt till.
Våra grannar kom in och åt middag, skålade och sköt raketer.
Teaterakten gick precis som regisören pappa överhuvud ville.
Jag var tyst och snäll och gick och lade mig i stillhet.
Familjens stolthet blev bevarad även denna gång.
Det var bara att detta fortsatte flera gånger i tysthet.
Till slut för snart sex år sedan stog inte min mamma ut mer.
Äntligen gick de skilda vägar.
Vilken resa det har varit för familjen.
Försöka hitta nya roller utan skuld.
Jag har anklagat min mamma mycket.
Jag har anklagat min pappa mycket.
Varför skulle just vår familj drabbas?
Idag väljer jag de val jag kan göra. Mitt liv har bara jag makt över.
Idag litar jag på en man.
Sårar han mig är jag rädd att jag aldrig kommer kunna resa mig.
Jag vågar satsa ändå. Jag vill leva.
Livet är svårt. Ledsamt. Glädje.
Ett andetag i taget. Försöka känna tacksamhet och glädje för allt jag har.
Nu ska jag återgå till mitt kaffe.
Gott nytt år
S
Underbara lördag
Fantastiska dag.
Vaknade när solen gick upp. Så vackert.
Bredvid mig en man i mitt knä som alltid såg ut som en ängel när han sov. Utanför fönstret vitt vinterlandskap med gul/rosa immel. Så fint.
Värmer så i hjärtat.
Jag kännde hur hela jag bara njöt med djupa andetag.
Satte mig bläddrade i en tidning och emellanåt pussade jag på min kära som tittade upp lite yrvaket och försökte pressa fram ett eller två trötta ord men han hann somna innan alla bokstavsljuden nådde mina öron.
Efter ett tag gick jag upp och satte på kaffe och Musikhjälpen. Vi önskade Something med Beatles men de har inte spelat den än...
Frukost i sängen och sen somnade jag om.
Bättre start på dagen? Tror inte det finns.
Nu jobbar min man och det ska jag med göra snart.
Jul snart.
Det kommer bli en intensiv vecka för min del.
Mkt jobb men jag ska försöka ta det lugnt när jag inte jobbar. Sova länge och pussa på min kära.
Vi har tänkt att vakna upp bredvid varandra på julafton. Sen åker han till sin famil och jag till min.
Jag tycker det har varit lite jobbigt det senaste.
Mkt folk runt oss och lite bara jag och han.
Men vi försöker göra lite mer ute och inte bara häcka inne.
Jag har lite svårt ibland att vara helt avslappnad när det är mkt folk jag inte känner helt.
Jag blir alltid lite besviken på mig själv då med. Jag tror inte att jag är sån och jag vill inte vara sån heller.
Det har ju varit mkt nya möten med "arbetskamrater" under hela hösten. Jag börjar känna mig lite trött på det hela.
I torsdags var jag på möte ang stipendiumet. Blev så peppad.
Det ska bli så kul.
Våren kommer dock bli sjuuukt intensiv. Kommer inte finnas mkt tid för andetag. Men jag får ta en sak i taget.
Intesivt är bra.
ag jobbar bäst då.
Då engagerar jag mig bäst, om jag måste för att hinna.
Nu ska jag fixa lunch och sen ut i kylan.
Vad skönt med lite vinter. Fast jag har svårt för kylan. Det har jag.
S
Vaknade när solen gick upp. Så vackert.
Bredvid mig en man i mitt knä som alltid såg ut som en ängel när han sov. Utanför fönstret vitt vinterlandskap med gul/rosa immel. Så fint.
Värmer så i hjärtat.
Jag kännde hur hela jag bara njöt med djupa andetag.
Satte mig bläddrade i en tidning och emellanåt pussade jag på min kära som tittade upp lite yrvaket och försökte pressa fram ett eller två trötta ord men han hann somna innan alla bokstavsljuden nådde mina öron.
Efter ett tag gick jag upp och satte på kaffe och Musikhjälpen. Vi önskade Something med Beatles men de har inte spelat den än...
Frukost i sängen och sen somnade jag om.
Bättre start på dagen? Tror inte det finns.
Nu jobbar min man och det ska jag med göra snart.
Jul snart.
Det kommer bli en intensiv vecka för min del.
Mkt jobb men jag ska försöka ta det lugnt när jag inte jobbar. Sova länge och pussa på min kära.
Vi har tänkt att vakna upp bredvid varandra på julafton. Sen åker han till sin famil och jag till min.
Jag tycker det har varit lite jobbigt det senaste.
Mkt folk runt oss och lite bara jag och han.
Men vi försöker göra lite mer ute och inte bara häcka inne.
Jag har lite svårt ibland att vara helt avslappnad när det är mkt folk jag inte känner helt.
Jag blir alltid lite besviken på mig själv då med. Jag tror inte att jag är sån och jag vill inte vara sån heller.
Det har ju varit mkt nya möten med "arbetskamrater" under hela hösten. Jag börjar känna mig lite trött på det hela.
I torsdags var jag på möte ang stipendiumet. Blev så peppad.
Det ska bli så kul.
Våren kommer dock bli sjuuukt intensiv. Kommer inte finnas mkt tid för andetag. Men jag får ta en sak i taget.
Intesivt är bra.
ag jobbar bäst då.
Då engagerar jag mig bäst, om jag måste för att hinna.
Nu ska jag fixa lunch och sen ut i kylan.
Vad skönt med lite vinter. Fast jag har svårt för kylan. Det har jag.
S
Lucia
Idag är det luciadagen.
För mig har lucia alltid varit speciell. Högtid. På ett sätt betyder nog luciadagen mer för mig än julafton.
Imorse satte jag klockan på sju och satt och tittade på luciamorgon från Växsjö.
Det är så vackert.
För mig symboliserar det nog ngt speciellt som jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det skulle vara.
Senare idag ska jag på julkonsert med några klasskompisar och min kära.
Vi sov inte ihop idag. Känndes konstigt. Jag drömde mkt mardrömmar. Det händer ju ibland när jag sover med honom men då kan jag alltid krypa in i hans armhåla. Hans andetag och snarkningar lugnar mig.
Igår kväll satt jag och S hemma och pysslade. Vi hade tänkt ha Stieg Larsson kväll men ist blev det Robinson och ngn sketen amerikansk komedi i bakgrunden när vi pysslade. Jag slog in julklappar och sydde och S gjorde kort. Mys.
Det snöade igår med. Allt blev vitt och när jag tittar ut nu är taken fortfarande vita. Det var så mysigt imorse när jag var ute och gick. Helt tyst, vitt och kallt.
Har satt ihop ett kort yogaprogram idag. Ska försöka göra en stund varje dag. För att behålla lugnet. Flyger lätt iväg i tanken. Vill vara här och nu, inte om tre år. Får se om jag kan ta mig an detta nu då. Men jag tror det. Jag vet ju att jag mår så bra av det.
Nu ska jag duscha och sedan ska jag hem till mannen.
Glad Lucia.
S
För mig har lucia alltid varit speciell. Högtid. På ett sätt betyder nog luciadagen mer för mig än julafton.
Imorse satte jag klockan på sju och satt och tittade på luciamorgon från Växsjö.
Det är så vackert.
För mig symboliserar det nog ngt speciellt som jag inte riktigt kan sätta fingret på vad det skulle vara.
Senare idag ska jag på julkonsert med några klasskompisar och min kära.
Vi sov inte ihop idag. Känndes konstigt. Jag drömde mkt mardrömmar. Det händer ju ibland när jag sover med honom men då kan jag alltid krypa in i hans armhåla. Hans andetag och snarkningar lugnar mig.
Igår kväll satt jag och S hemma och pysslade. Vi hade tänkt ha Stieg Larsson kväll men ist blev det Robinson och ngn sketen amerikansk komedi i bakgrunden när vi pysslade. Jag slog in julklappar och sydde och S gjorde kort. Mys.
Det snöade igår med. Allt blev vitt och när jag tittar ut nu är taken fortfarande vita. Det var så mysigt imorse när jag var ute och gick. Helt tyst, vitt och kallt.
Har satt ihop ett kort yogaprogram idag. Ska försöka göra en stund varje dag. För att behålla lugnet. Flyger lätt iväg i tanken. Vill vara här och nu, inte om tre år. Får se om jag kan ta mig an detta nu då. Men jag tror det. Jag vet ju att jag mår så bra av det.
Nu ska jag duscha och sedan ska jag hem till mannen.
Glad Lucia.
S
pms-sara
Måste be passa på och be min omgivning om ursäkt för mitt beteende den senaste veckan. Lättretlig och det är det jag vill be om ursäkt för. Mest har jag dock varit väldigt hängig. Gråtit en del.
Pms.
Jag har aldrig lidit av detta fenomen i hela mitt liv men denna hösten har det kommit smygande. Jag har ju ätit mycket p-piller och haft p-stav innan och så och då får man ju inge pms... Mensvärken har också blivit värre, ibland har jag så ont att det går blixtrar framför ögonen. Jag gillar inte att klaga men jag bara fattar inte varför en vecka av mitt liv varje månad först ska gå i depp-tecknet och sedan ytterligare typ fyra dagar har jag så ont att jag inte pallar att göra något. dessutom blir mina bröst som två meloner och stenhårda så de gör skitont. Min jacka är liksom för tajt denna vecka varje månad så med andra ord behöver jag ha två jackor. Kan man dra av på deklarationen?
Min mamma har alltid sagt at vi (kvinnor) ska dra av tamponger o dyl på deklarationen. Jag vet inte. Svårt att motivera men det borde vara gratis och inte något företag tjänar pengar på.
Iaf igårkväll när jag var nere i mitt lilla djup på pms-stegen ringde mannen. Han hörde att jag var ledsen och jag började gråta och snora och ropa ngt i stil med att jag orkar inte meeerrr...
Tror han blev rätt förtvivlad och föreslog att det kanske var dags att pröva p-piller igen. Han tyckte iaf att jag inte kan ha det så här. Själv var han lite rund under fötterna och försökte tappert trösta mig. Jag blev lite gladare bara av försöket. Skönt att han finns. Han är söt min man.
Ngn som har ngt förslag på detta härliga kvinnoproblem? P-piller? P-stav går inte för då blödde jag tre av fyra veckor.
Igår på dagen var jag hos min nästan storasyster och pratade medans vi lekte med dockor/pusslade/tvättade/läste bok med hennes flickor. Två-åringarna har inte så lång uthållighet så det blir många lekar på en gång. Härligt. Det är en härlig familj. Jag hoppas jag får förmånen att få en så fin familj en dag. Jag minns när de fick sin första dotter. Så söt. Hon är stor nu. Tjej liksom. Konstigt det måste kännas som mamma eller pappa.
När jag kom hem igårkväll började jag sy. Jag fick ju en symaskin i födelsedagspresent av mina systrar. Så efter några tårar igår hade jag sytt ett nytt kuddfodral. Imorse efter att ha slängt i första tvätten. Ja, morgon tid, igen. Iaf efter första tvätten hämtade jag min tyglåda från källaren så nu ligger det tyg och tygprojekt över hela lägenheten. Nu ska jag hänga tvätt och sen ska jag sätta mig och sy.
Mår bättre från deppet idag. Om jag missade säga det förut. Nu kommer mensvärken och snart är det över för denna gången...
S
Pms.
Jag har aldrig lidit av detta fenomen i hela mitt liv men denna hösten har det kommit smygande. Jag har ju ätit mycket p-piller och haft p-stav innan och så och då får man ju inge pms... Mensvärken har också blivit värre, ibland har jag så ont att det går blixtrar framför ögonen. Jag gillar inte att klaga men jag bara fattar inte varför en vecka av mitt liv varje månad först ska gå i depp-tecknet och sedan ytterligare typ fyra dagar har jag så ont att jag inte pallar att göra något. dessutom blir mina bröst som två meloner och stenhårda så de gör skitont. Min jacka är liksom för tajt denna vecka varje månad så med andra ord behöver jag ha två jackor. Kan man dra av på deklarationen?
Min mamma har alltid sagt at vi (kvinnor) ska dra av tamponger o dyl på deklarationen. Jag vet inte. Svårt att motivera men det borde vara gratis och inte något företag tjänar pengar på.
Iaf igårkväll när jag var nere i mitt lilla djup på pms-stegen ringde mannen. Han hörde att jag var ledsen och jag började gråta och snora och ropa ngt i stil med att jag orkar inte meeerrr...
Tror han blev rätt förtvivlad och föreslog att det kanske var dags att pröva p-piller igen. Han tyckte iaf att jag inte kan ha det så här. Själv var han lite rund under fötterna och försökte tappert trösta mig. Jag blev lite gladare bara av försöket. Skönt att han finns. Han är söt min man.
Ngn som har ngt förslag på detta härliga kvinnoproblem? P-piller? P-stav går inte för då blödde jag tre av fyra veckor.
Igår på dagen var jag hos min nästan storasyster och pratade medans vi lekte med dockor/pusslade/tvättade/läste bok med hennes flickor. Två-åringarna har inte så lång uthållighet så det blir många lekar på en gång. Härligt. Det är en härlig familj. Jag hoppas jag får förmånen att få en så fin familj en dag. Jag minns när de fick sin första dotter. Så söt. Hon är stor nu. Tjej liksom. Konstigt det måste kännas som mamma eller pappa.
När jag kom hem igårkväll började jag sy. Jag fick ju en symaskin i födelsedagspresent av mina systrar. Så efter några tårar igår hade jag sytt ett nytt kuddfodral. Imorse efter att ha slängt i första tvätten. Ja, morgon tid, igen. Iaf efter första tvätten hämtade jag min tyglåda från källaren så nu ligger det tyg och tygprojekt över hela lägenheten. Nu ska jag hänga tvätt och sen ska jag sätta mig och sy.
Mår bättre från deppet idag. Om jag missade säga det förut. Nu kommer mensvärken och snart är det över för denna gången...
S
Fin dag.
Fin dag.
Jag har nog haft det lite tufft på sätt det senaste.
Inte fattat själv men poletten trilla ner idag.
Vet inte om jag berättat om att jg ska till kenya i åtta veckor. Min dröm. Sedan länge.
Jag lade ner massa energi på att söka ett stipendium jag och min klasskompis fick.
Det senaste har jag haft en känsla i bröstet att jag inte vill åka. Det roliga, pirrande har liksom försvunnit.
Det blev till slut en absolut och konstant känsla tt jag INTE vill åka.
Allt det roliga var totalt bortblåst.
Idag kom mamma hit och vi pratade. Det slutade med att jag grät och min totala rädsla att förlora min kära man när jag åker poppade up. Det är därör jag inte har velat åka.
För att jag inte tyckt det var värt det. Att förlora min kärlek för någon liten sketen resa. Tårarna faller ner för mina kinder nu med. Jag har varit så rädd, så rädd.
Han är så fin och jag är så rädd att förlora honom.
Herregud jag kan inte sluta gråta.
Jag insåg iaf idag att jag har inget att vara rädd för. Han står kvar. Han vill vara med mig lika mycket som jag vill vara med honom. Vi tycker om varandra.
Jag är våg i stjärntecken, det sägs att vågar alltid ska väga allt fram och tilbaka. Jag tror jag är rädd för att våga lita på balansen. Nu är det balans.
Nu ligger han bredvid och sover. Det värmer i mitt hjärta. Jag vill inte att han ska vakna. Han ser så fridfull ut. Det brukar alltid vara jag som somnar. Hans skägg sticks på min arm.
Som sagt det har varit en fin dag.
Jag har hittat tillbaka glädjen för min resa. Det är klart det ska bli kul. Det är ju min dröm.
Jag fick ett meddelande från en vän som varit borta. En liten tanke betyder verkligen så mycket. Speciellt när det känns som det kommer från hjärtat.
Jag hade en fin dag tillsammans med en vän på skolan.
Underbart yogapass.
Min kära man ligger här.
S
Jag har nog haft det lite tufft på sätt det senaste.
Inte fattat själv men poletten trilla ner idag.
Vet inte om jag berättat om att jg ska till kenya i åtta veckor. Min dröm. Sedan länge.
Jag lade ner massa energi på att söka ett stipendium jag och min klasskompis fick.
Det senaste har jag haft en känsla i bröstet att jag inte vill åka. Det roliga, pirrande har liksom försvunnit.
Det blev till slut en absolut och konstant känsla tt jag INTE vill åka.
Allt det roliga var totalt bortblåst.
Idag kom mamma hit och vi pratade. Det slutade med att jag grät och min totala rädsla att förlora min kära man när jag åker poppade up. Det är därör jag inte har velat åka.
För att jag inte tyckt det var värt det. Att förlora min kärlek för någon liten sketen resa. Tårarna faller ner för mina kinder nu med. Jag har varit så rädd, så rädd.
Han är så fin och jag är så rädd att förlora honom.
Herregud jag kan inte sluta gråta.
Jag insåg iaf idag att jag har inget att vara rädd för. Han står kvar. Han vill vara med mig lika mycket som jag vill vara med honom. Vi tycker om varandra.
Jag är våg i stjärntecken, det sägs att vågar alltid ska väga allt fram och tilbaka. Jag tror jag är rädd för att våga lita på balansen. Nu är det balans.
Nu ligger han bredvid och sover. Det värmer i mitt hjärta. Jag vill inte att han ska vakna. Han ser så fridfull ut. Det brukar alltid vara jag som somnar. Hans skägg sticks på min arm.
Som sagt det har varit en fin dag.
Jag har hittat tillbaka glädjen för min resa. Det är klart det ska bli kul. Det är ju min dröm.
Jag fick ett meddelande från en vän som varit borta. En liten tanke betyder verkligen så mycket. Speciellt när det känns som det kommer från hjärtat.
Jag hade en fin dag tillsammans med en vän på skolan.
Underbart yogapass.
Min kära man ligger här.
S
Helsingborg
Helsingborg.
Min systrar har åkt till Göteborg och jag sitter i B:s lägenhet och dricker kaffe och tar en snus. jag vet. Jag kunde inte låta bli. Fast det är inte lika gott som innan. Kanske detta kan bli min sista dosa. Vem vet? Antar att det egentligen bara är att bestämma sig. Att det ska vara så svårt.
I onsdags var jag på L:s föreställning. Jag längtar tillbaka till scen ibland i smyg. LÄngtar tillbaka till dansen. Fast bara i smyg. Det var en fin föreställning. Jag började nästan gråta första numret men jag höll tillbaka tårarna. Dansen för mig är så mkt emotion. Djupt inne i mig ligger den där sorgen. Klara. Hon och jag dansade och kämpade ihop. Känns konstigt att jag börjat tänka så mycket på henne. Det har jag inte gjort på länge. Började med att jag råkade se henne på aftonbladets hemsida. Kanske är det så att jag är redo att ta itu med sorgen nu. Det har gått i etapper. Jag måste nog förstå hur mycket det där påverkade mig, att det är en sorg jag alltid kommer bära med mig. Jag lever mitt liv och sorgen är en del av min livsresa. Igårkväll tittade jag på när B dansade. Så fin hon var. När jag tittar på när mina systrar dansar ser jag hur de njuter. Jag minns hur det var. Kanske jag ska närma mig dansen igen. Den upptog ju det mesta av mitt engegemang i nästan 20 år av mitt liv.
Igår pratade jag med min kära. Han lät glad som vanligt. Han älskar ju också att stå på scen. Fast inte dansa utan sjunga då. Snart ligger jag i hans armar igen. Saknar hans närvaro.
Fast innan jag ligger i hans armar väntar en helg med tjejerna. Hoppas det blir mysigt. Imorgon blir det utgång och dans hela natten hoppas jag. Är inte så sugen på alkohol dock. Fast J gör ofta goda drinkar så en och annan kan nog slinka ner. Ska bli skönt att umgås med tjejerna en hel helg.
Det var skönt att komma bort från Göteborg ett tag. Behövde lite avkoppling och avskurenhet( kan man säga så). Jag har nog varit lite forcerad det senaste. Varit jobbigt med sena dagar på praktiken och samtidigt har jag försökt hinna med träning och matlagning och hinna umgås med vänner och man. Hur blir det när man skaffar familj? Hinner man ngt då?
Umgicks med P igår. Det gick bra. Han försöker och jag försöker. Vi försöker. Kanske kan allt läka till slut. Tid. det krävs tid. Går inte att forcera. det tar den tid det tar. Det var trevligt iaf och jag stoppar ner allt det positiva i min ryggsäck och lämnar resten till soppbilen.
Nu ska jag hoppa i ett bad och sen gå ner till biblioteket.
S
Morgon tvätt
Första tvätttiden kl 7. Vem kom på den? Man är ju alltid astrött och det känns alltid drygt för man är ju alltid ledig när man ska tvätta på morgonen. Jag gick och la mig i sängen igen efter att ha lagt i första omgången. Efter andra omgången tvingade jag mig själv ut i kylan. Det var fortfarande mörkt och solen höll på att gå upp. Det stog -4 grader på en termometer jag gick förbi men det känndes kallare.
Det är alldeles vitt ute när man tittar ut. Av frosten. Mysigt.
Jag är inte den som gillar kyla. Jag blir grinig och ledsen när jag fryser. Det går inte. Jag klarar inte att frysa.
Lustigt att årets kyla kom 1 december. Kanske vi får lite vinterväder ändå.
Jag har tagit fram min sovsäck. Min sovsäck är en stor grön dunjacka som jag köpte för många år sen. När jag köpte den råkade jag köpa herrmodell och trots att det är small på den drunknar jag i den. Den är inte särskilt läcker MEN jag fryser iaf inte. Jag kan nästan gå naken i den utan att frysa. För mig är det det viktiga på vintern. INTE frysa.
Jag vet att jag låter som en kärring men jag tror att jag alltid varit sån. Måste vara varm.
Jag har börjat använda såna här praktiska och varma craft-underställ-tröjor också. De är ju inte heller läckrast i stan men varma. Tror jag blivit ganska så slapp sen jag träffade min man. Han tycker jag är het jämt. Jag brukar skratta lite åt honom samtidigt som jag bli glad i hjärtat.
Pratade en stund med mannen igår. Han befann sig i Slovenien i ngt industriområde med massa pundare så han var väl lagom nöjd. Lät lite trött men väldigt glad. Nu tror jag de är i Italien. Snart kommer han hem så i kan dricka glögg och lyssna på jumusik. Jag lyssnar på Franie Boy som sjunger julsånger för mig. Jag gillar Sinatra. Ger mig en sån härlig känsla i hela kroppen.
Igår när jag bläddrade kanaler på radio råkade jag knappa in p2 som hade jazzkväll. Åh jag älskar jazz. När Simon kommer får han följa med ut och dansa på jaxxclub. Det pratade vi om på våra första dejter. Att gå på jazzclub.
Nu ska jag hoppas in i duschen. Mitt hår är så fett att jag inte ens vill ta i det. Sen måste jag packa. Har funderat hela dagen på vad jag ska ha på mig på lördag när vi ska gå ut.. Får se om jag kommer på ngt. Det är svårt det där med skor när man ska ut och det är så här kallt. Jag är inte den som går i pumps när det är minus ute. Får väl ta mina kängor och min sovsäck. Fan vad snygg jag kommer vara...
S
Det är alldeles vitt ute när man tittar ut. Av frosten. Mysigt.
Jag är inte den som gillar kyla. Jag blir grinig och ledsen när jag fryser. Det går inte. Jag klarar inte att frysa.
Lustigt att årets kyla kom 1 december. Kanske vi får lite vinterväder ändå.
Jag har tagit fram min sovsäck. Min sovsäck är en stor grön dunjacka som jag köpte för många år sen. När jag köpte den råkade jag köpa herrmodell och trots att det är small på den drunknar jag i den. Den är inte särskilt läcker MEN jag fryser iaf inte. Jag kan nästan gå naken i den utan att frysa. För mig är det det viktiga på vintern. INTE frysa.
Jag vet att jag låter som en kärring men jag tror att jag alltid varit sån. Måste vara varm.
Jag har börjat använda såna här praktiska och varma craft-underställ-tröjor också. De är ju inte heller läckrast i stan men varma. Tror jag blivit ganska så slapp sen jag träffade min man. Han tycker jag är het jämt. Jag brukar skratta lite åt honom samtidigt som jag bli glad i hjärtat.
Pratade en stund med mannen igår. Han befann sig i Slovenien i ngt industriområde med massa pundare så han var väl lagom nöjd. Lät lite trött men väldigt glad. Nu tror jag de är i Italien. Snart kommer han hem så i kan dricka glögg och lyssna på jumusik. Jag lyssnar på Franie Boy som sjunger julsånger för mig. Jag gillar Sinatra. Ger mig en sån härlig känsla i hela kroppen.
Igår när jag bläddrade kanaler på radio råkade jag knappa in p2 som hade jazzkväll. Åh jag älskar jazz. När Simon kommer får han följa med ut och dansa på jaxxclub. Det pratade vi om på våra första dejter. Att gå på jazzclub.
Nu ska jag hoppas in i duschen. Mitt hår är så fett att jag inte ens vill ta i det. Sen måste jag packa. Har funderat hela dagen på vad jag ska ha på mig på lördag när vi ska gå ut.. Får se om jag kommer på ngt. Det är svårt det där med skor när man ska ut och det är så här kallt. Jag är inte den som går i pumps när det är minus ute. Får väl ta mina kängor och min sovsäck. Fan vad snygg jag kommer vara...
S
En alldeles vanlig tisdag
Min lillarutin. Hem, tända julängeln i fönstret, värmeljusen på bordet, sätta på varmvatten till kaffet. nej jag kör inte med nescafé utan gör som man gjorde förr med Melittfiltertratt.
Igår efter träningen skulle jag handla. När jag kommer till kassan - MEDGES EJ. Pinsamt. Klant arsel mig hade inte kollat innan. Jag har pengar men inte på det kontot. Skämdes som en hund men sa ju så klart att jag kommer tillbaka. Det gjorde jag ju inte så nu kan jag väl inte visa mig där igen. Kul. Not.
Pratade länge med min tränare igår. Hon sa att min kropp är som gjord för att träna pilates och att jag har jättefin teknink. Det var roligt att höra och det känns faktigst som att jag hittat min grej. Kul med uppmuntran. Det har alltid kännts som att jag varit ute och snurrat och inte helt passat in. Nu känns det inte så mer. Jag har tyckt att pilates varit väldigt långtråkigt men det är oftast när jag inte kan fokusera ordentligt. Ja jag gillar det. Lugn träning som handlar om att lära känna sin kropp och arbeta med de förutsättningar jag fått individuellt. Inte jämföra sig med någon annan.
Imorgon åker jag till Helsingborg och hälsar på mina kära systrar.
Ska bli mysigt.
Ikväll blir det Desperate Housewives....
Kram S
Igår efter träningen skulle jag handla. När jag kommer till kassan - MEDGES EJ. Pinsamt. Klant arsel mig hade inte kollat innan. Jag har pengar men inte på det kontot. Skämdes som en hund men sa ju så klart att jag kommer tillbaka. Det gjorde jag ju inte så nu kan jag väl inte visa mig där igen. Kul. Not.
Pratade länge med min tränare igår. Hon sa att min kropp är som gjord för att träna pilates och att jag har jättefin teknink. Det var roligt att höra och det känns faktigst som att jag hittat min grej. Kul med uppmuntran. Det har alltid kännts som att jag varit ute och snurrat och inte helt passat in. Nu känns det inte så mer. Jag har tyckt att pilates varit väldigt långtråkigt men det är oftast när jag inte kan fokusera ordentligt. Ja jag gillar det. Lugn träning som handlar om att lära känna sin kropp och arbeta med de förutsättningar jag fått individuellt. Inte jämföra sig med någon annan.
Imorgon åker jag till Helsingborg och hälsar på mina kära systrar.
Ska bli mysigt.
Ikväll blir det Desperate Housewives....
Kram S
