madicken då.

Jag är fortsatt sjuk.
Snor, hosta och ont överallt.
Och då, allra just idag, visas Madicken på tv.
Jag har alltid älskat Madicken.
När jag var liten ville jag ha Madickens kläder och jag och min syster lekt alltid att vi var på picnic som Madickens familj är när de blir jagade av kor och får klättra upp i ett träd.
När jag var tio fick jag ett par snörkängor, precis som Madicken.
Jag hade dem tills de läckte.
Jag vägrade säga ngt till mamma men till slut slängde hon dem,
när jag alltid hade våta strumpor.
Madicken är så söt.
Fast hon är alltid så snäll mot sin syster.
Det var inte jag heller.
Stackars Rebecca.
Hon var alltid så snäll mot mig.
Fast nu är det annorlunda.
Sen fick vi ju en syster till och då var jag äldre och förstod att vara tacksam för de jag har.
Idag,
Mina älskade systrar jag skulle aldrig klara mig utan dem.
Systra mina.
Snart bor de båda här också.
Underbart.
S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0